Mer än väntat...

Igår kväll skulle vi bara krypa under volvon och lokalisera det klonkande ljudet efter förra helgens tävling. Vi trodde det var en lös skruv vid växellådan, men när vi var under så såg vi att låda och kadarnaxeln satt helt snett. Det visade sig att ett motorfäste hade gått sönder. Turligt nog hade vi gjort ett felköp förra året, så vi hade ett hemma. Efter lite pillande och ett par svordomar så är motorn tillbaka på rätt plats igen. Men mina planer på att börja riva under huven på mantan gick om intet då klockan sprang iväg.

Nån direkt tävlingsrapport från mig och Johan kommer väl inte. Vi tog det lugnt och försiktigt och tog oss imål. Tempot höjdes allt eftersom och vi hann även med en liten kris på sista sträckan. Tidsmässigt hängde vi med hyffsat iaf mot slutet och vi kom bara näst sist. Inte illa alls för att vara första tävlingen för Johan. Hur motorfästet gick sönder vet jag dock inte. Troligen slitage. Vi hörde bara nåt konstigt "klonkande" på sista transporten in till mål.

Nu tar vi semester och hoppas vara tillbaka med Mantan på startlinjen 30'e augusti då Snapphanerallyt i Hässleholm går av stapeln. När Johan rastar 240'n igen vet ingen i dagsläget. Så snart som tid, pengar och militären tillåter hoppas vi.

0 Comments:

Post a Comment